Vart försvann glädjen och frimodigheten?

De första kristna predikade och vittnade frimodigt om Jesus. När evangelisten Filippus ord om Kristus togs emot, blev det stor glädje i hela staden (Apg 8:5-8). Kristendomens glädjebudskap förvandlade småningom västvärldens syn på barn, kvinnor, sjukvård, utbildning, död och många andra saker. Kärnan i evangeliet var glädjen över att tron på Jesus öppnade dörren till att kunna känna den levande Guden.

Så var det också under reformationen. Enligt Martin Luther är den Helige Ande ingen skeptiker. En frimodig förkunnelse av evangeliet och glädje över Kristus präglade reformationens skrifter och förkunnelse. Evangeliet är till sin kärna en ofattbart god nyhet om förlåtelse, nåd och nytt liv i gemenskap med en älskande Gud.

Nyligen konstaterade en expert som redogjorde för rymdforsningen idag att ifall någon från en annan civilisation skulle ta kontakt med oss, skulle det vara omvälvande för hela mänsklighetens existens. Den verkligt omvälvande nyheten är ändå evangeliet.

Världsalltets skapare och upprätthållare har besökt oss som personen Jesus från Nasaret. Man kan känna Gud och man kan leva i gemenskap med honom genom Jesus Kristus. Jesus bar Guds vrede i vårt ställe och fick till stånd försoning mellan Gud och människan. I hela världsalltet finns det inget annat namn än Jesus Kristus i vilken det finns frälsning och gemenskap med Gud.

Det var om detta som de första kristna, urkyrkan och reformationen vittnade. Också under väckelserörelsernas första tid förkunnade och vittnade man om Jesus och hans betydelse. Ännu på 1970- 80- och 90-talen ordnades det ofta möten inom de nypietistiska rörelserna. Vid dessa möten var det huvudsakliga programmet vittnesbörd av människor som kommit till tro, hur de funnit Jesus eller hur Jesus hade funnit dem, och hur de hade insett vad evangeliet innebär. Dessutom vittnade man om Guds hjälp och ledning. Numera har vittnesbörden minskat betydligt.

I början av väckelserörelsernas tid strävade förkunnelsen till livsförvandling och till att inspirera människor att följa Jesus och tjäna honom med de egna gåvorna. Det här födde en väldig mängd missionsiver och -stöd. Många åkte också ut i världen. Det skedde misstag, naturligtvis, i både förkunnelse och verksamhet. Misstag och övertramp sker alltid där det börjar på röra sig bland syndiga människor. Den intetsägande förkunnelse som numera är vitt spridd, bristen på glädje och frimodighet samt sällsynta vittnesbörd är ändå inte goda alternativ.

Väckelserörelserna och kyrkan behöver ett uppvaknande. Det sker ändå inte utan att förkunnelsen först blir klarare och mer skärpt. En andligt sövande förkunnelse föder andligt sovande åhörare. En väckande förkunnelse föder väckta åhörare.