Kyrkans syn på äktenskapet – för tionde gången!

Vid senaste veckas kyrkomöte var ett av de ärenden som föranledde mest diskussion ett ombudsinitiativ om hur kyrkan borde reagera på den nya äktenskapslagstiftningen. Kyrkomötet godkände allmänna utskottets betänkande i ärendet.  Betänkandet lyfter än en gång klart fram Finlands evangelisk-lutherska kyrkas syn på äktenskapet. I betänkanet räknar man upp nio publikationer från de senaste årtiondena…

leif-pkVid senaste veckas kyrkomöte var ett av de ärenden som föranledde mest diskussion ett ombudsinitiativ om hur kyrkan borde reagera på den nya äktenskapslagstiftningen. Kyrkomötet godkände allmänna utskottets betänkande i ärendet.  Betänkandet lyfter än en gång klart fram Finlands evangelisk-lutherska kyrkas syn på äktenskapet. I betänkanet räknar man upp nio publikationer från de senaste årtiondena där man gett uttryck för kyrkans uppfattning om äktenskapet. I sammanfattningen av dessa, kyrkans officiella, offentliga ställningstaganden konstateras:

”Gemensamt för alla de här dokumenten är att äktenskapet ses som ett förbund instiftat av Gud, där parterna är en man och en kvinna. Till äktenskapet hör jämställdhet mellan parterna, trofasthet, omsorg, respekt, äktenskaplig trohet och en strävan efter att äktenskapet ska vara livslångt. Ett sådant äktenskap skapar en trygg miljö för makarnas sexuella liv och för nytt liv att födas och utvecklas. Denna syn motiveras såväl allmänmänskligt som med hänvisning till Bibelns skapelseberättelse, Jesu äktenskapslära och teologiska synpunkter i stil med de lutherska bekännelseskrifterna.”

Alla biskopar – utom två – publicerade i oktober 2008 verket Kärlekens gåva – biskoparnas uttalande om familj, äktenskap och sexualitet. Där går man särkilt igenom sju drag i den kristna äktenskapsuppfattningen: äktenskapet som instiftat och föremål för välsignelse, äktenskapet som ett förbund mellan en man och en kvinna, bägge parternas samtycke och förmåga att frigöra sig från föräldrarna, ömsesidig respekt, kravet på äktenskaplig trohet, strävan efter att äktenskapet ska vara livslångt och öppenhet för nytt liv.

I betänkandet stöder kyrkan för tionde gången äktenskapet som ett förbund mellan man och kvinna. Om en instans för tionde gången konstaterar att dess syn är att äktenskapet är ett livslångt förbund mellan en man och en kvinna, är inte dess syn på saken då klar? Nöjer de som vill förändra kyrkans äktenskapsuppfattning sig med dessa ställningstaganden?

I det betänkande som kyrkomötet förra veckan godkände tog man också ställning till prästernas vigselrätt på följande sätt: ”Utskottet anser det också utrett att en präst inom evangelisk-lutherska kyrkan med stöd av äktenskapslagen, kyrkolagen och kyrkoordningen är skyldig att förrätta kyrkliga vigslar i enlighet med kyrkohandboken. Att agera på annat sätt skulle strida mot prästämbetets skyldigheter.  En präst har ingen allmän vigselrätt utan förrättar vigseln endast under de förutsättningar som anges i kyrkoordningen och kyrkohandboken.

Det enda äktenskap som Finlands evangelisk-lutherska kyrkas präst får viga till är alltså äktenskapet mellan man och kvinna. Kyrkohandboken känner inget annat äktenskap. Varje präst och kyrkans anställd borde klart undervisa och verka för att stärka och stöda livslånga äktenskap mellan en man och en kvinna. Linjen är klar i ljuset av kyrkans officiella ställningstaganden.