En förvirrad tid skapar förvirrad andlighet

leif-pkInom kristenheten lever vi just nu i en tid av ökad förvirring. I och med internet och sociala medier sprids nya strömningar, läror och idéer snabbare och vidare än någonsin tidigare. Genom några knapptryckningar har vem som helst tillgång till en oändlig mängd undervisningsserier, vittnesbörd och alla former av material som sprids i kristendomens namn. Speciellt gäller detta engelskspråkigt material. En del av detta material är tyvärr ur den klassiska kristendomens synvinkel obalanserat och irrlärigt när det gäller liv och lära.

En sund tro har beskrivits som en väg med diken på båda sidor. Väckelsekristna som respekterar Bibeln har relativt väl kunnat känna igen och undvika det högra diket, liberalteologin, som förnekar flera centrala kristna sanningar. Lika viktigt är det ändå att undvika det vänstra diket, lockelsen med svärmisk andlighet. Man måste lära sig att känna igen och undvika sådan ofta kallad extremkarismatisk kristendom, där profetior, drömmar, syner och olika andliga upplevelser i praktiken står över Bibelns klara ord och till och med leder människor att handla tvärtemot ordet.

För den kristne är Bibeln den högsta auktoriteten för tron, läran och livet. Det här måste man hålla fast vid också i praktiken, annars går man vilse. Den finska One Way Mission-organisationens verksamhetsledare Tapani Suonto har den senaste tiden i sina böcker, tv-program, sin undervisning och i intervjuer han gett på ett utmärkt sätt framhållit faran med extremkarismatik och framgångsteologi. Villfarelserna inom dessa rörelser känns igen utom av de många enstaka extremfenomenen även av att man ofta har felaktig undervisning om människan, Gud, frälsningen och livet i Guds gemenskap.

Ifall man exempelvis betonar följande saker borde varningsklockorna ringa: Vanliga sjukdomar förklaras (tvärt emot Jesu uttryckliga undervisning) genom att hänvisa till synder som människan gjort eller till demoner. Minsta lilla inre aning tolkas som Guds röst och med det kan man motivera en väldigt självisk livsstil och till och med val som bokstavligen går emot Bibelns undervisning. Speciella erfarenheter och fenomen som tolkas som under ersätter Bibelns ord som det medel genom vilket Gud verkar. Man är inte så noggrann med lära och förkunnelse, bara verksamheten är levande och inspirerande. Inspirationen upprätthålls ofta med ständiga profetior som om och om visar sig vara felaktiga samt med löften om väckelse som i praktiken aldrig kommer. Ändå borde man för varje offentligt uttalade felaktiga profetia och varje i Guds namn givna löfte som saknade täckning också offentligt göra bättring. Grundproblemet är att man talar ut det egna hjärtats tankar i Guds namn. I stället för att förkunna Guds rena ord från Bibeln.

Varför måste man se allvarligt på allt detta? Eftersom frukten av det är osund andlighet inom vilken kristna inte växer i att förstå Guds vilja och inte själva lär sig att ta ansvar för sina egna val, sina människorelationer och sitt arbete. En långsiktig följd är ofta besvikelse på den andliga verksamheten och avfall från tron. Medicinen för detta skulle vara en återgång – likt reformationen – till Guds skrivna ord och till att känna ordet djupare för att därigenom nå andligt sundare lära och liv.