Missionsarbetet är något för varje kristen

I de flesta av Nya testamentets böcker finns det minst en direkt befallning till de kristna att utföra missionsarbete. I Nya testamentet finns det inte en enda bok som inte på något sätt talar om mission. Det är helt omöjligt att vara en biblisk kristen om man inte är med och främjar missionsarbetet. En kristen som inte på något sätt deltar i missionsarbete, lever i konflikt med hur Nya testamentet beskriver den kristnes liv.

I kristenheten finns det många rörelser som lyfter fram någon viss undervisning från Nya testamentet som centralt i den kristnes liv. Ofta är dessa förnyelserörelsers problem att det som de lyfter fram som centralt, inte är det i Nya testamentet. Eller så är det åtminstone inte den enda saken som är central i Nya testamentet.

Missionstanken är central i Nya testamentet. Den genomsyrar hela Nya testamentet. Hela boken kunde med fog kallas en missionsbok. Varje kristen borde med de egna gåvorna och inom ramen för de egna möjligheterna vara med i missionsarbetet. Det är den kristnes plikt, men även stora förmån. Naturligtvis har inte alla kristna möjlighet att åka ut som heltidsmissionärer till ett annat land. Men alla kan genom bön, ekonomiskt stöd och många praktiska sätt stöda arbetet.

Många gånger handlar det om vardaglig strävan: att stöda missionärer, ordna missionsmöten, samla in missionsmedel och uthålligt be för missionärerna. Många kristna kan berätta om hur mycket glädje och meningsfullhet de har fått av att vara med i missionsarbetet.

Mongoliets exempel uppmuntrar

Missionsarbetet går ibland framåt frustrerande långsamt. De kristnas antal ökar inte på missionsfälten och i de utsändande länderna möter man till och med häftigt motstånd mot det traditionella missionsarbetet. Ibland går man ändå framåt på ett uppmuntrande sätt. Ett gott exempel är Mongoliet med sina tre miljoner invånare. När Nordens största lutherska missionsorganisation, Misjonssambandet från Norge, sände ut sina första missionärer till landet 1994, kände man där till endast några hundra kristna. Idag beräknas de vara 60 000.

Arbetet inleddes med sociala projekt. När statens förtroende för nykomlingarna växte, fick man också inleda arbete för att grunda församlingar. Den finländska missionsorganisationen Såningsmannen inledde sitt arbete i landet 1997. Det är inget under att statens förtroende för de kristnas sociala biståndsarbete i landet har vuxit. Exempelvis sjönk barndödligheten i landet med sextio procent på cirka tio år med hjälp av ett projekt. Fastän arbetet inte är problemfritt någonstans och man inte kan undgå misslyckanden och bakslag, är exempel som Mongoliet verkligen uppmuntrande.