Krutdurken står igen i ljusan låga

Det brinner igen i Mellanösterns krutdurk i det Heliga landet. I rollen som ”skotten i Mainila” fungerade denna gång kidnappningen av och morden på tre israeliska tonåringar i juni samt mordet på en palestinsk pojke som uppenbarligen skedde som hämnd. Israels ledning har fördömt båda våldsdåden och enligt landets utrikesministerium har den palestinske pojkens mördare fängslats.

Den islamistiska terroristorganisationen Hamas, som har makten på Gazaremsan, har skjutit över 700 raketer mot Israel, även mot Jerusalem och Tel Aviv. Den tekniska nivån på raketerna har höjts så att deras räckvidd nu är hela Israel. Israel har svarat på detta med flygräder. Som en följd av dessa har över 170 palestinier dött, bland dem barn och kvinnor. Trots Hamas raketer, har det inte blivit några dödsoffer på den israeliska sidan närmast tack vare att man i Israel alarmerar när en fara hotar och människorna flyr till bombskydd. Dessutom förstör Israels armés försvarssystem raketerna redan i luften. En orsak till det stora antalet palestinska dödsoffer är däremot att Hamas ledare uppmanar sina medborgare att ställa sig som mänskliga sköldar vid de mål som Israel har uppgivit att man beskjuter. Enligt Hamas informatör Sami Abu Zuhrin har användningen av mänskliga sköldar visat sig vara effektiv. Hamas publicerar också på YouTube filmklipp där man med raketattacker hotar ”varje café, buss och gathörn” i Israel.

Det grymma i denna konflikt är det hot och den förödelse som riktas mot civila. Knappast vinner någondera parten på attackerna, utan människorna är rädda och lider. Spiralen av hat fördjupas ytterligare. Enligt en sakkunnig på ort och ställe är Hamas avsikt med de mänskliga sköldarna att få internationell medkänsla. Israels utrikesminister Avigdor Liberman å sin sida önskar att det internationella samfundet skulle förstå Israels rätt att försvara sig själv. Ett oroande faktum och en av de grundläggande orsakerna till områdets instabilitet är att största delen av de kringliggande staterna runt Israel inte följer FN:s beslut från 1947 och godkänner inte existensen av staten Israel. Det internationella samfundet behöver akut få till stånd fred i området, men en viktig uppgift skulle också vara att få de omkringliggande länderna att erkänna Israels existens. Jag har också själv erfarenheter av att man i vissa arabländer inte ens för kristna åhörare får nämna ordet Israel.

Enligt Bibeln är Israel Guds utvalda folk och ögonsten. För evangeliets skull är ändå varje människa, både palestinier och israel, älskad och dyrbar i Guds ögon.

Vad gäller palestiniernas och judarnas rätt till landet är verserna 21-23 i Hesekiels 47 kapitel ett bra rättesnöre. Där uppmanar Herren folket att utskifta landet efter Israels stammar och också beakta andra. ”Ni ska dela ut det genom lottkastning till arvedel åt er själva och åt främlingarna, som bor och föder barn ibland er. De ska vara för er så som infödda bland Israels barn. De ska med er få arvslott bland Israels stammar.” (47:22)

Vad kan vi kristna göra? För det första, be för fred och verka för fred. Vår uppgift är också att gräva fram och sprida sanningsenlig information, eftersom det första offret i krig ofta är just sanningen. Vi kan också kräva en opartisk rapportering och inställning av våra medier och politiker.