Hur slippa helvetet?

Vid Åbo Akademis teologiska fakultet framlades den 16 juni för offentlig granskning en avhandling i systematisk teologi med ett sällsynt ämne: helvetet. Avhandlingen behandlade som ett teologiskt problem uppfattningen om helvetet hos vissa teologer i den engelskspråkiga världen.

Disputand var Ray Baker som verkar som lärare vid bibelskolan CredoAkademin i Sverige. Som opponent fungerade docent Juha Ahvio som betonade avhandlingens aktualitet ur den teologiska diskussionens och den kristna trons försvars, det vill säga apologetikens, synvinkel.

I sin avhandling analyserar och bedömer Ray Baker uppfattningar om helvetet och om hur vissa teologer anser att man kan lösa det förmodade problemet att en god, allvetande och allsmäktig Gud kan skapa en värld där människor hamnar i helvetet.

I avhandlingen, som grundligt presenterade olika synsätt, kom det inte fram något som skulle kräva att man ifrågasätter den ur Bibeln framvuxna klassiska läran om helvetet som ett evigt straff för dem som slutgiltigt har ratat Guds nåd i Kristus.

Om man i Bibelns ljus betraktar helvetets existens, betonar det Guds helighet och syndens allvar som majestätsbrott, framförallt mot Gud. Ett ifrågasättande av helvetet beror i allmänhet på bristfällig undervisning antingen om människans syndaförfall eller om Guds helighet.

Att helvetet är evigt beror på att en oföränderlig Gud aldrig kommer att förändra sin inställning till synden. Människornas medvetna existens i förtappelsen beror för sin del på att Gud inte någonsin förintar de människor han skapat. Människan upphör inte att existera efter sin död. Hon lever i evighet antingen i himlen eller i helvetet, så som Jesus själv lärde.

Helvetet kan inte undvikas genom att förneka det och man blir inte av med det på det sättet. Människan kan inte heller undvika helvetet genom några egna goda gärningar eller egen förtjänst, eller genom sin religiositet. Evig förtappelse kan undvikas endast genom att förtrösta på förlåtelse och nåd i Jesus Kristus. Slutligen bär antingen människan själv de eviga följderna av sina egna synder eller så förtröstar hon på Jesus som bar dem i hennes ställe.

Att fundera på helvetet borde föra oss till tacksamhet för Kristi försoningsverk. Vi har alla förtjänat helvetet, men Jesus led straffet i stället för oss. Han tog själv på sig alla de synder som skulle föra oss till fördärvet. Det här är det vi kallar evangelium – det goda budskapet om Guds eviga kärlek mot oss.

Det är en ofantligt stor nåd och glädjekälla att detta evangelium fortfarande finns bland oss. Vi får lyssna till det och läsa ur det. I liv och i död finns det ingen större tröst. Låt oss bevara evangeliet som vår dyrbaraste skatt, i allt kristet arbete och i vårt liv. Då är vi trygga också på vår egen domedag.