Goda värderingar handlar inte om pengar

När den nuvarande riksdagen fattar sina sista beslut och partierna redan siktar på det kommande riksdagsvalet, är det bra att fundera på vilka de värderingar är utgående från vilka vårt land har letts och kommer att ledas. Politiken visar sig ofta i tvister om knappa resurser. Vi har inte pengar till en ordentlig hälsovård, inte…

När den nuvarande riksdagen fattar sina sista beslut och partierna redan siktar på det kommande riksdagsvalet, är det bra att fundera på vilka de värderingar är utgående från vilka vårt land har letts och kommer att ledas.

Politiken visar sig ofta i tvister om knappa resurser. Vi har inte pengar till en ordentlig hälsovård, inte till barnens utbildning eller omsorg om de äldre. Men vad har det med pengar att göra om en sjuk måste köa sex timmar till läkaren och precis när det är hans tur, är läkarens arbetstid redan slut? Beror det verkligen på penningbrist ifall en åldring måste vänta på vård i 18 timmar i sjukhusets korridor, visserligen liggande i en säng, men ändå? Det handlar inte i första hand om materiell fattigdom, utan om att inställningen och moralen utarmats.

När man granskar
olika partiers program, upprepas värderingarnas betydelse, man använder till och med samma formuleringar oberoende av parti. Alla har ädla värderingar, som vittnar om kristendomens inflytande i vårt land, om man erkänner det eller inte. I programmen betonas varje människas människovärde, olikhet, respekt och tolerans. Även ärlighet, frihet, jämlikhet, ansvar, omsorg och rättvisa finns på listan över värderingar. Vad de olika partierna grundar sina värderingar på förblir höljt i dunkel utom när det gäller ett par partier.

Dessa ädla värderingar skulle inte få stanna vid ord på ett papper eller i ett valtal, utan borde synas i praktiken.

I gudstjänsten
har man genom tiderna bett för överheten. Det grundar sig på uppmaningen i Nya testamentet att tacka för alla människor och be för överheten ”så att vi kan leva ett lugnt och stilla liv, på alla sätt gudfruktigt och värdigt”.

I Gudstjänstboken har bönen utformats så här: ”Vi tackar dig för hem och fosterland. Välsigna vårt lands president, riksdagen, regeringen och rättsväsendet. Gör dem som fattar viktiga beslut medvetna om sitt ansvar för rättvisa och medmänsklighet.”

I sin bönbok från 1544 fortsätter Mikael Agricola bönen med hänvisning till samma ord i Timoteusbrevet: ”Vi vet att överheten är god och tillsatt av dig. Du vill att alla människor ska få åtnjuta dess omsorg och komma till kunskap om sanningen.”

Som kristna ber vi om en överhet för vårt land enligt Guds vilja. Vår hängivna bön är också att vårt folk aldrig helt skulle vända Gud och de levnadsregler han gett ryggen. Att hålla fram Guds vilja är kyrkans, väckelserörelsernas och enskilda kristnas uppgift för att det bland vårt folk kunde födas och bevaras en sund gudsfruktan och – utgående från det – ett gott liv. Vårt ansvar är att be om Guds välsignelse för vårt land. Detsamma som också vår president tillönskade oss i sitt nyårstal.