Extrem islam kuvas inte med vapen

De extrem-islamistiska terroristerna som tagit människor tillfånga, Isis-rörelsens grymheter i Syrien och Irak samt kampen mot radikal islam har de senaste veckorna varit i fokus i nyheternas. Specialexperten i internationella säkerhetsfrågor, Katharine Gorka och den kristne islamkännaren Patrick Sookhdeo har fungerat som redaktörer för den viktiga faktaboken Fighting the Ideological War: Winning Strategies from Communism to Islamism (ung. Ideologisk krigföring: Vinnande strategier från kommunismen till islamismen). I boken drar Stephen Ulph avslöjande paralleller mellan radikal islam, Nazityskland, det fascistiska Italien och det kommunistiska Sovjet. Enligt honom representerar de alla en ”påtvingad renlärighet”. Han anser att både kommunismen och islam strävar till att skapa en stat där individens intressen ska underställas statens intressen.

Bokens mest centrala budskap är att mot extrem islam måste man kämpa också på ideologiskt plan, inte enbart militärt. Efter terrordådet 9/11har speciellt USA kämpat en outtröttlig kamp mot extremrörelser, men det har i huvudsak handlat om militär invention i olika krishärdar och om ökad kontroll på olika plan. Det som enligt författarna lyser med sin frånvaro är en öppen ideologisk kritik av islamismen och att ideologiskt och teologiskt svara islam.

Bristen på dylik kritik är ofattbar när man beaktar hur djupt radikal islam är rotad i islams lära. Det är ofattbart också därför att det djupaste problemet inte är att någon med våld försöker få tillstånd en samhällsordning där sharialag som grundar sig på Koranen är rådande. Det djupaste problemet är att någon överhuvudtaget strävar efter ett islamiskt samhälle som styrs av sharialag. Om då denna strävan sker med våld eller fredliga medel gör inte så stor skillnad.

Detta kommer exempelvis fram i det öppna brev som över etthundra internationella muslimska lärda 24.9.2014 riktade till Isis ledning. De muslimska lärda kritiserar Isis verksamhet och tillvägagångssätt. Samtidigt stöder de ändå en väpnad religiös kamp i sig, de stöder sharialagens stränga straff som gudagivna och anser att det i princip är rätt att sträva efter ett kalifat, det vill säga en islamisk stat ledd av en kalif. Det sistnämnda stödde även den finländska ledande imamen Anas Hajjar när han nyligen talade i tv. Summa summarum, det att man i västvärlden så gott som totalt vägrar behandla eller analysera islam i offentligheten berättar å ena sidan om västvärldens egna moraliska och intellektuella förfall i allmänhet och å andra sidan om att västvärlden har lösgjort sig från sina kristna rötter med påföljande religionsanalfabetism som följd.

Vad kan Finlands kristna göra åt detta? Utöver att be och känna den egna tron väl och kunna argumentera för den, skulle det vara bra för varje kristen att känna till något om islams grundläggande läror. För detta har det nyligen på finska utkommit en mycket intressant, klar, lättläst och saklig bok: Islam Raamatun valossa (ung. Islam i Bibelns ljus) av Martti Ahvenainen. Med hjälp av denna bok kan var och en förbättra sin kunskap om islam och sin förmåga att föra en uppbygglig diskussion med sin muslimska nästa.