Att tiga är fel strategi

Tapio Puolimatka beskriver i sin nya bok* “Lapsen ihmisoikeus: Oikeus isään ja äitiin” en situation där människor undviker att uttrycka sina verkliga uppfattningar och värderingar för att inte socialt bli isolerade. ”När allt fler undviker att uttrycka sin mening som den verkligen är, får den politiskt korrekta åsikten större makt. Avvikande uppfattningar försvinner småningom från den offentliga debatten, eftersom människor blir tvungna betala ett för högt pris för att framföra dem”, skriver Puolimatka. Resultatet av en sådan utveckling är att man till slut kommer till en situation där ”det endast finns en godkänd åsikt och alla som invänder mot den är moraliskt misstänkliggjorda. – – Alla massmedier proklamerar en enda rätt lära och är rädda för att ge rum för motsatt åsikt, för att man inte ska kunna börja stämpla dem [massmedierna] med en negativ stämpel.”

Inom kyrkan har många präster och lekmän den senaste tiden i olika sammanhang gett uttryckt för den uppfattningen att det lönar sig för de kristna att hålla en låg profil i aktuella, brännande etiska frågor eller impopulär biblisk undervisning, eftersom dessa delar åsikterna och de kristna får en negativ stämpel. Tanken är att om man undviker att tala om svåra saker, kan man bättre bevara kontakten till människorna och få dem att lyssna till vårt mest centrala budskap.

Som en allmän princip är detta ett stort strategiskt misstag. I praktiken leder det till att de kristnas samvets- och åsiktsfrihet kringskärs ytterligare. De kristendomsfientliga, politiskt korrekta åsikter, som de ledande medierna trummar ut erövrar på detta sätt allt större utrymme och att uttrycka en väl underbyggd, annorlunda åsikt blir allt svårare. De kristna borde starkt gå emot en dylik åsiktsdiktatur. De borde uppmuntra varandra att modigt och klart föra fram Bibelns åsikt i olika etiska och läromässiga frågor, speciellt inom kyrkan.

Enligt det gamla talesättet behövs inget annat för att ondskan ska vinna än att de som står för det goda tiger. Nu när kristna åsikter allt mera körs in i ett hörn i västvärlden, är det värsta möjliga tid att hålla en låg profil. Nu är det tid för hela den kristna församlingen och alla kristna att höja sin röst för de sanningar som Bibeln lär. Var och en med de möjligheter som Gud har öppnat just för honom eller henne. Det här får man ändå inte göra med ett hårt och stolt hjärta, utan det behövs mycket ödmjukhet, tålamod och kärlek.

Gud har också många gånger förr vänt sin kyrkas och till och med folkens öden och gett människor nåden att hitta tillbaka till sanningen som begravts under lögnerna. Kanske han också nu ger oss samma nåd.

*På svenska ungefär: Barnets mänskliga rättigheter: Rätten till en far och en mor