Det behövs större kunskap om tro inom medierna

Ifall man i medierna ska göra ett inslag om de olympiska spelen är det klart att man ger uppgiften åt någon som vet något om idrottsgrenen i fråga. Exempelvis sakkunskap inom textilindustrin ger inte kompetens att rapportera om olika idrottsgrenar. Och människorna är säkert inte nöjda ifall nyheterna från de olympiska spelen i huvudsak handlar om idrottarnas klädsel. Vilket ämne som än behandlas i medierna, är kravet på sakkunskap en självklarhet. Utom när det gäller religion. Religion och andliga frågor behandlas i medierna gång på gång med en påfallande ytlighet och bristande sakkunskap.

Kyrkostyrelsens kanslichef Jukka Keskitalo fäste nyligen uppmärksamhet på detta i sin text på Facebook: ”Man kan skriva nyheter om sommarmöten och väckelserörelsernas sammankomster mm. där man berättar om antalet talkotimmar och hur mycket köttsoppa som går åt, men det är i allmänhet allt. Att berätta vad den andliga verklighet handlar om som gör att tiotusentals söker sig till sommarmötena är en närmast övermäktig uppgift för medierna… Å andra sidan förstår man tidningarna och mediehusen. Tidigare fanns det många reportrar som var specialiserade på kyrko- och religionsfrågor. Numera har dessa i ekonomiska kristider gallrats bort av mediehusen.

Religionernas och kristendomens betydelse i världen är i miljoner människors liv så stor att de i medierna borde behandlas mycket grundligare och djupare än idag. Jag deltog under våren utomlands i ett seminarium där ämnet var hur man inom den islamistiska terroristorganisationen Isis tänker om Gud, tron, koranen och kristendomen. Det var ögonöppnande. Också i Finland borde man tala öppnare om det här ämnet. Det skulle hjälpa människorna förstå de skillnader som dels finns inom islam och dels mellan islam och kristendomen. En djupare förståelse för religioner och den kristna tron är väsentlig, för att kunna förstå dagens värld och händelser. Nu behandlas religioner och jämförelsen dem emellan så ytligt att få har en grundligare uppfattning om vad olika religioner i verkligheten representerar.

Nåden får inte lösgöras från Bibeln

Nåden var temat på Folkmissionens dagar under veckoslutet. Teologiedoktor Vesa Ollilainen citerade i sin undervisning martyrpastorn Dietrich Bonhoeffer: ”Nåden är dyrbar framförallt för att den har varit dyrbar för Gud, att den kostat Gud hans Sons liv.”

Ollilainen påminde om relationen mellan nåden och Bibeln: ”Vi är inte trogna mot nåden om vi inte är trogna mot Bibeln. Där troheten mot Bibeln smulas sönder, där smulas också nåden sönder. Där man tiger om Bibeln, där tiger man om nåden. Där man kompromissar om Bibeln, där kompromissar man också om nåden. Där man frångår Bibeln, där frångår man nåden. Där man gör uppror mot Bibeln, där gör man uppror mot nåden. Du kan inte pruta på Bibelns lära och föreställa dig att du erbjuder dyrbar nåd. Du erbjuder billig nåd, fel slags nåd. Du kan få mer pengar, inflytande eller prestige genom att tiga om delar av Bibelns lära eller genom att låta bli att leva enligt dem, och så se dörrar öppnas. Men du öppnar dem bara för billig nåd. Inte för den dyrbara, verkliga nåden.” Bibeln erbjuder oss äkta nåd och den äkta nåden binder oss samman med Bibeln.