Dags att se sig i spegeln

De som var bekymrade för Finska Missionssällskapets linje fick inte igenom sina ändringsförslag vid missionsfesten förra veckoslutet. Förslagen innehöll flera punkter som alla missionsvänner borde se allvarligt på. Att tänka över dessa frågor ger även andra missionsorganisationer en möjlighet att se sig själva i spegeln. I förslagen uppmanades organisationen bland annat att vid rekryteringen fästa…

De som var bekymrade för Finska Missionssällskapets linje fick inte igenom sina ändringsförslag vid missionsfesten förra veckoslutet. Förslagen innehöll flera punkter som alla missionsvänner borde se allvarligt på. Att tänka över dessa frågor ger även andra missionsorganisationer en möjlighet att se sig själva i spegeln. I förslagen uppmanades organisationen bland annat att vid rekryteringen fästa särskild uppmärksamhet vid att den blivande arbetstagaren är insatt i församlingslivet och förbinder sig vid den kristna tron samt att utveckla kommunikationen så att missionsorganisationens basuppgift som kristen missionsorganisation kommer fram klarare än nu.

Det sistnämnda handlar om själva missionsorganisationens kristna identitet. I allt kristet arbete är detta en ständig kärnfråga. Som svar räcker det inte att vi officiellt och formellt är kristna organisationer. Det väsentliga är hur den tro och övertygelse ser ut som i praktiken styr våra organisationer och deras ledare.
Inom den kristna tron handlar det inte enbart om en yttre, munnens bekännelse eller officiella dokument, fastän de visserligen också är viktiga. Det handlar om medlemmarnas och ledningens trosliv, deras relation till missionens Herre, som också är Herre i deras liv.

En annan sak som nämndes i en motion var rekryteringen av arbetstagare som har en tydlig kristen övertygelse. Enligt gammal visdom fattas organisationens viktigaste beslut vid rekrytering av nya arbetare: som arbetstagarna är, sådan är organisation.
I grund och botten torde missionsfestens medlemsmotioner handla om samma sak som i det finländska pietistupproret (det s.k. skörtistupproret). Denna pietistiska rörelse samlades till diskussioner vid institutet Lapuan kristillinen opisto i Lappo förra lördagen.

I båda fallen handlar det om en sådan nödvändig och ständig inre reformation som alla kristna organisationer – och hela kyrkan – ständigt borde vara öppna för. Varje kristen enhet och enskild kristen borde hela tiden fråga sig själv, vad den egna tron innehåller, det vill säga hurdan är synen på Jesus Kristus, Bibeln och frälsningen som styr mitt praktiska handlande. I missionsarbetet, liksom i all kristen verksamhet, finns ständigt frestelsen att driva bort från de bibliska tyngdpunkterna. De modeströmningar som verkar i världen borde inte få sätta upp verksamhetsprinciper för missionsarbetet eller någon annan kristen verksamhet. Det gör endast Bibeln.

Missionsarbetet motiveras av och får sin andliga kraft från Kristi fullbordade verk. Mission föds ur korsets budskap. Varje människa i världen som inte ännu i tro har tagit sin tillflykt till Kristus går evigt förlorad om hon inte innan döden hör och i tro tar emot evangelium. Därför bestäms missionens gränser inte främst geografiskt. Varje icke-troende är ett missionsfält och var och en som tror på Kristus är också hans vittne. Jesu egen uppmaning ”Var på er vakt och håll er vakna” är alltid aktuell, också inom missionsarbetet.