Evangelisation och undervisning hör ihop

En av de mest frustrerande motsättningarna som ibland förekommer i väckelsekristna kretsar är att man ställer evangelisation och undervisning mot varandra. Detta är djupt obibliskt.

I Bibeln finns inte en enda bok där man bara evangeliserar. Alltid finns också undervisning med. Alla evangelier innehåller mycket undervisning av Jesus. Detta trots att evangelierna uttryckligen har skrivits för att föda tro, som Johannes säger om sitt eget evangelium: ”Men dessa har blivit nerskrivna, för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron skall ha liv i hans namn.” Trots detta, eller kanske just därför, berättar Johannes själv mycket om Jesu undervisning.

Även aposteln Paulus och de övriga apostlarna undervisar i sina brev om många saker som gäller den kristnes liv. Paulus brev till romarna är ett intressant exempel. Han skriver till människor som han ännu inte mött, men hoppas möta snart. Paulus förklarar på förhand för romarna – i den mest systematiska framställningen av läran i hela Nya testamentet – vad den kristna tron egentligen handlar om.

Genast i första kapitlet tar han ändå starkt ställning i frågan om rätt och fel uttryck av sexualiteten. Om Paulus hade varit på samma linje som vissa moderna väckelsekristna, skulle han absolut inte tagit upp en dylik etisk fråga strax i inledningen av ett brev, vars avsikt är att förklara trons kärnfrågor för människorna. Han skulle enbart ha predikat evangeliets så kallade kärnbudskap.

Men det gör Paulus inte, utan som han i ett annat sammanhang säger: ”Jag har inte försummat något som kunde vara till nytta för er. Jag har predikat och undervisat, offentligt och i hemmen” (Apg 20:20). Saken kan också ses så att i allt som Paulus undervisar handlar det uttryckligen om evangeliets kärnbudskap. Men Paulus låter inte bli att berätta vad evangeliet verkligen innebär och vilka följderna är för en människa som tar emot det.

Evangelisation och undervisning borde inte heller ställas mot varandra av den anledningen att alltid när en människa evangeliserar, det vill säga predikar evangelium, så undervisar hon samtidigt. Man kan inte evangelisera människor om man inte berättar för dem något om trons objekt, Jesus. Och när man gör det, innebär det alltid samtidigt undervisning om Jesus.

En orsak till varför man vill se en motsättning mellan undervisning och evangelisering kan vara att människorna har hört för mycket tråkig och för teoretisk kristen undervisning som inte berör deras liv på något sätt. Då föds tanken: kanske evangelisation är annorlunda. Kanske det skulle komma närmare inpå mig och beröra också mitt liv. Förhoppningsvis berör det. Men så gör också sann biblisk undervisning. Alltid när Guds ord rätt undervisas, verkar det i människan. Det är ju ett levande och verksamt ord, som förmår väcka oss ur vår andliga sömn och ge oss en levande tro.