Vilseledande kampanj

Kyrkomötesombudet Johanna Korhonen och forskaren Sari Roman-Lagerspetz har redan i några år genom många insändare och framträdanden i media outtröttligt kämpat mot de organisationer som utför ett traditionellt missionsarbete. De ifrågasätter verksamheten hos de väckelserörelser som representerar den klassiska kristna familjeuppfattningen och sexualmoralen. Korhonen och Roman-Lagerspetz hör till den inre kretsen i rörelsen Kom alla som verkar inom kyrkan. Denna rörelse har öppet uppgett som sitt centrala mål att förändra den klassiskt kristna sexualmoralen.

Till Korhonens och Roman-Lagerspetz’ senaste angrepp hör en skrivels och en länk till en PowerPoint-presentation i tidningen Kotimaa den 31 oktober där man beskyller fem finländska kyrkliga missionsorganisationer – inte Missionssällskapet och Finska Bibelsällskapet – för diskriminering av kvinnor och homosexuella samt för uppmaning till diskriminering. Beskyllningarna kommer ur ett ideologiskt ytterlighetstänkande och saknar all grund. Inte en enda av dessa organisationer har någonsin konstaterats skyldig till det som de nu anklagas för.

Hur extremt tänkande det handlar om framkommer när man i den nämnda presentationen exempelvis motiverar att finska evangelieföreningen Suomen evankeliumiyhdistys är diskriminerande genom att konstatera att organisationen håller sig till ”Den Heliga Skrifts undervisning om äktenskapet som ett förbund mellan en man och en kvinna”. Att missionsorganisationen Såningsmannen är diskriminerande motiveras med organisationens åsikt att ”Äktenskapet är ett förbund mellan man och kvinna och sexuella relationer hör till äktenskapet”. Dessa uppfattningar, eller övriga klassiska kristligt-bibliska övertygelser som nämns i presentationen, är naturligtvis inte i verkligheten diskriminerande. De är diskriminerande endast i den retorik som vill skrota det klassiska äktenskapsbegreppet. Att de sexualetiska synsätt som Roman-Lagerspetz och Korhonen representerar går emot evangeliet och hela Bibeln torde vara klart för var och en som känner sin Bibel ens ytligt. Som den lutherska kyrkans bekännelseskrifter säger: “evangelium … upplöser … icke stat och familj, utan fordrar eftertryckligt, att de skall vidmakthållas såsom gudomliga ordningar och att man inom dylika ordningars ram skall öva kärlek” (Den augsburgska bekännelsen XVI).

Korhonens och Roman-Lagerspetz’ skriverier och deras medverkan till att flera missionsorganisationer fått minskade anslag enligt rekommenderad finansiering inom ramen för kyrkans överenskommelser är i sig själv diskriminerande. Minskningen drabbar det arbete på fältet som görs för att förbättra kvinnors och barns ställning. Deras verksamhet har direkta effekter som försvagar kvinnornas och barnens ställning i missionsländerna. Det är inte första gången i historien som verksamhet som strävar till att förbättra världen i själva verket leder till att människors situation försämras.

Det verkligt speciella med det här förfaringssättet är det faktum att dessa två kvinnors angrepp kom samtidigt som Vesa Hirvonen, som hör till samma inre krets i Kom alla-rörelsen, upprepade gånger i offentligheten har kallat de missionsorganisationer som utpekas i denna förtalskampanj till förhandlingsbordet för ”tålmodiga diskussioner”, ”att finna enhet” och bygga ”förtroende”.