Att följa Kristus mitt i den grå vardagen

leif-pkEn viktig dimension av den kristnes liv är att vänta. Adventstiden som i kyrkan inleddes förra söndagen påminner om väntan på Herren och om att förbereda sig. För tvåtusen år sedan, innan Jesus föddes, hade många redan slutat vänta.

Evangelierna berättar om två som var vakna och väntade, Simeon och Hanna. De trodde på Guds ords, alltså Gamla testamentets löften om att Messias skulle födas till världen. Så fick de också se hur Gud höll sina löften. De fick hålla världens frälsare i sina armar.

Idag lever vi i tiden mellan Kristi första och andra tillkommelse. Nya testamentet kallar denna tid för den sista tiden. Vi väntar på vår Herre Jesu Kristi återkomst i härlighet. Fastän de övriga inte skulle tro på Jesu återkomst, tror vakna kristna på den. Alla Nya testamentets böcker talar något om ämnet. Ungefär hälften av Nya testamentets brev betonar att de kristna borde leva hela sitt liv i ljuset av Jesu återkomst. Varje människa borde förbereda sig att möta sin skapare. Det finns två möjligheter. Antingen möter vi honom när vi dör eller så finns vi bland dem som får se Kristi återkomst.

På frågan hur vi borde förbereda oss för Kristi återkomst svarar Nya testamentet upprepade gånger genom att betona hur viktigt det är att troget tjäna Gud i det vanliga, vardagliga livet. Om igen talas det om familjen, arbetet och människorelationerna. Man betonar kärleken, tjänandet, troheten i det lilla och etisk renhet.

Av vår egen tids kristna förkunnelse får man ibland den uppfattningen att den kristnes liv borde vara en serie under och övernaturliga skeenden. I Nya testamentet förnekar man på intet sätt att det finns en övernaturlig verklighet eller att under sker, men betoningen i det kristna livet ligger helt klart på annat håll. Vi blir inte på den yttersta dagen bedömda enligt hur många under vi har upplevt, utan enligt hur troget vi har tjänat. Hur har vi klarat av vårt livs kallelser: som nästa, make, barn, arbetare inom vårt yrke, som bror och syster i Kristus? Den kristnes tjänsteuppgift börjar hemma.

Vid den yttersta domen bedöms bland annat vad vi har gjort för dem som tillhör Kristus, det vill säga för andra troende. Vi vägs enligt om vi har hållit oss till Guds ord och verkat som ljus och salt i vårt arbete och i den kultur där vi kallats att leva. Har vi älskat vår nästa och varit med och fört ut evangelium till jordens ände?

Till detta vanliga trosliv får vi själva kraft av att flitigt bruka Guds ord och nådemedlen. Längs trons väg finns det två diken. Överandlighetens eller svärmeriets dike och på andra sidan vägen underandlighetens eller sekulariseringens dike. Mittemellan dem går den äkta andlighetens väg, i Kristi efterföljd. Den finns ofta mitt i den grå vardagens utmaningar.